Skäl att välja Debian

Tack för att du funderar på att använda Debian GNU/Linux för att köra din dator. Om du inte är helt övertygad om varför du bör testa Debian, överväg följande:

Underhålls av sina användare.: Om någonting behöver fixas eller förbättras så gör vi det, helt enkelt.
Makalös support: Frågor som skickas till sändlistorna får ofta svar på 15 minuter (eller mindre), gratis, och av dem som utvecklat systemet. Jämför det med normal telefonsupport: timtals väntande på telefonen, vilket kostar pengar, bara för att få tala med någon som inte känner till systemet tillräckligt för att ens förstå din fråga.
Du blir inte ensam om ditt val.: En stor mängd organisationer och individer använder Debian. Se vår sida Vem använder Debian? för en beskrivningar av namnkunniga organisationer som har valt att sända in korta beskrivningar om hur de använder Debian och varför.
Världens bästa pakethanteringssystem.: Trött på att ha gamla filer från programvara för tre versioner sedan som ligger och tar upp plats i ditt system? Eller på att installera en programvara, bara för att upptäcka att den får ditt system att krascha för att det krockar med något annat? Dpkg, Debians varaktiga pakethanteringssystem, tar hand om dessa problem åt dig.
Enkel installation: Om du har hört att GNU/Linux är svårinstallerat har du inte provat Debian på sistone. Vi förbättrar hela tiden installationsprocessen; du kan installera direkt från cd, DOS, disketter eller till och med över nätverket.
Otroliga mängder programvara: Med Debian medföljer mer än 18733 olika programvaror, alla fria. Om du har icke-fri programvara under GNU/Linux kan du fortfarande använda den – det kanske till och med finns ett installationsprogram för Debian som automatiskt installerar och konfigurerar det åt dig.
Välintegrerade paket: Debian överträffar alla andra distributioner med hur väl dess paket är integrerade. Eftersom all programvara paketeras av en sammanhängande grupp hittas inte bara alla paket på samma server, utan du kan även vara säker på att vi redan har löst alla problem med komplicerade beroenden. Trots att vi tycker att deb-formatet har en del fördelar framför rpm-formatet, är det integreringen mellan paketen som gör Debiansystem mer robusta.
Källkod: Om du är en programvaruutvecklare kommer du att uppskatta att det finns hundratals utvecklingsverktyg och programspråk, och miljontals rader källkod i bassystemet. All programvara i huvuddistributionen uppfyller kriterierna i Debians riktlinjer för fri programvara (DFSG), vilket betyder att du fritt kan använda koden att lära från, eller att använda den i nya fri-programvaruprojekt. Det finns också mängder av verktyg och källkod som går att använda i enskilda projekt.
Enkla uppgraderingar: Tack vare vårt paketeringssystem är det enkelt att uppgradera till en ny version av Debian. Kör bara apt-get update ; apt-get dist-upgrade (eller aptitude update; aptitude dist-upgrade i nyare versioner) och du kan uppgradera från en cd-skiva på bara några minuter, eller så kan du peka apt på en av de över 300 Debianspeglarna och uppgradera över nätet.
Felrapporteringssystem: Debians felrapporteringssystem är öppet för allmänheten. Vi försöker inte dölja det faktum att programvara inte alltid fungerar på det sätt användarna vill. Användare kan skicka in felrapporter, och notifieras när och hur felet rättades till. Detta system gör det möjligt för Debian att svara på problem lätt och uppriktigt.

Om du inte redan är GNU/Linuxanvändare kommer du kanske också att tycka om följande fördelar:

Stabilitet: Det finns många fall av maskiner som kör i över ett år utan att behöva startas om, och då startas de bara om på grund av ett strömbortfall eller uppgradering av maskinvara. Jämför det med andra system som kraschar flera gånger om dagen.
Snabbt och snällt för minnet: Andra operativsystemet kanske är lika snabbt på ett eller två områden, men eftersom det är baserat på GNU/Linux är Debian litet och minnessnålt. Windowsprogramvara som körs i en emulator under GNU/Linux går ofta snabbare från GNU/Linux än i sin riktiga omgivning.
Drivrutiner för den största delen av maskinvaran skrivs av GNU/Linuxanvändare, inte av tillverkaren.: Trots att detta kan betyda att det dröjer tills ny maskinvara stöds, och att viss maskinvara inte stöds alls, så tillåter detta stöd för maskinvara långt efter det att produkten, eller tillverkaren, försvunnit från marknaden. Erfarenhet har visat att drivrutiner med öppen källkod oftast är mycket bättre än de leverantörsspecifika.
God systemsäkerhet: Debian och fri programvaru-miljön är väldigt lyhörda på att se till att göra rättningar på säkerhetsproblem tillgängliga snabbt. Vanligtvis finns rättade paket inom några dagar. Eftersom källkoden är tillgänglig kan säkerheten i Debian utvärderas i en öppen miljö, vilket förhindrar dåliga säkerhetsmodeller från att implementeras. De flesta projekt inom fri programvara har flera som sere på källkoden, vilket förhindrar att möjliga säkerhetsproblem introduceras i kritiska system redan från starten.
Säkerhetsprogramvara: Något som är okänt för många är att det som sänds över nätet kan läsas av alla maskiner mellan dig och mottagaren. Debian har paket med den kända programvaran GPG (och PGP), vilken tillåter dig att skicka brev privat, och dessutom ssh, vilket tillåter dig att upprätta säkra uppkopplingar till andra maskiner som har ssh installerat.

Naturligtvis är Debian inte perfekt. Det finns tre saker som det ofta kommer klagomål på:

Det finns ingen populär kommersiell programvara.

Det är sant att viss populär programvara inte finns för GNU/Linux. Det finns dock ersättningsprogram för de allra flesta, vilka skrivits för att efterlikna de bästa sakerna i de stängda programmen, med tillägget att de är fri programvara.

Avsaknad av kontorsprogram som Word och Excel bör inte längre vara något problem eftersom Debian innehåller tre kontorssviter som helt består av fri programvara: OpenOffice, KOffice och GNOME Office.

Dessutom finns flera icke-fria kontorssviter att tillgå: Applixware (Anyware), StarOffice, Hancom Office, Axene, med flera.

För dem som är intresserade av databaser kommer Debian med två populära databasprogramvaror: mySQL och PostgreSQL. SAP DB, Oracle, Informix, IBM DB2 och flera andra är också tillgängliga för GNU/Linux.

Icke-fri programvara är också på uppsving då fler och fler företag upptäcker styrkorna i GNU/Linux och dess till stor del outnyttjade marknad med en snabbt ökande användarbas (eftersom GNU/Linux är fritt distribuerbart kan inte försäljningssiffror användas för att mäta antalet användare. De bästa beräkningarna säger att GNU/Linux har 5% av marknaden, vilket ger 15 miljoner användare i början av 2001).

GNU/Linux är svårt att konfigurera.

Notera att det står konfigurera, inte installera, då en del tycker att den grundläggande installationen av Debian är enklare än Windows. Grundläggande konfigurering av viss hårdvara (såsom skrivare) skulle dock mycket väl kunna göras enklare. Dessutom borde viss programvara ha skript som hjälper användaren att steg-för-steg ta sig genom konfigurationen (åtminstone för de mest vanliga inställningarna). Detta är ett område inom vilket arbete pågår.

All maskinvara stöds inte.

Detta gäller speciellt riktigt ny, gammal eller ovanlig maskinvara, och maskinvara som är beroende av väldigt komplexa drivrutiner som tillverkaren bara skickar med för Windows (exempelvis programvarubaserade modem eller vissa trådlösa nätverkskort för bärbara). Dock finns det i de allra flesta fall maskinvara som fungerar under GNU/Linux, men det finns maskinvara som inte stöds eftersom tillverkaren inte gör specifikationerna tillgängliga. Detta är ytterligare ett område på vilken arbete pågår.

Om det som står ovan inte räcker för att övertyga dig att använda Debian, betänk följande: låg kostnad (inte högre än en nätverksanslutning), enkel installation och äkta parallellbearbetning (multitasking) som enkelt kan fördubbla din produktivitet. Hur kan du ha råd att inte testa?